Svenska fornminnesföreningen delar ut flera priser och medaljer. Här kan du läsa mer om dem!
Monteliusmedaljen
OM MEDALJEN
1947 beslöt föreningen att instifta en medalj till Oscar Montelius minne. Den utdelas för ”framstående insatser på föreningens intresseområden, främst arkeologisk forskning, men även den yttre kulturminnesvården och museiväsendet”.
Förslag till medaljbelöning kan lämnas skriftligen av föreningens medlemmar till styrelsen. Fornminnesföreningens styrelse beslutar vem som skall få priset. Utdelningen sker med stor sparsamhet. Medaljen är formgiven av Gösta Carell.
2024 ÅRS MOTTAGARE AV MONTELIUSMEDALJEN ÄR PROFESSOR OLSEN
Professor Bjørnar Julius Olsen vid universitetet i Tromsø – Norges Arktiska universitet utses till mottagare av medaljen till Oscar Montelius minne år 2024. Olsen (f. 1958) är en internationellt ledande forskare och en av Nordens mest namnkunniga arkeologer. Hans breda forskningsintressen omfattar bland annat norra Skandinaviens förhistoria, samisk kulturhistoria, samtidsarkeologi, minne och relationen mellan människor och materiell kultur.
Publikationslistan omfattar drygt 170 arbeten och hans arbeten åtnjuter högt internationellt anseende. Olsen har gjort sig känd som en teoretiskt innovativ och debattinriktad forskare som framgångsrikt förenar en generell idédiskussion med kulturhistoriska tolkningar av konkreta arkeologiska källmaterial. Han har varit gästforskare vid University College London och i flera perioder vid Stanford University i USA, samt forskningsledare för en grupp vid Centre for Advanced Study vid Det Norske Videnskaps Akademi. Olsen är medlem av Det Norske Vitenskaps-Akademi sedan 2015 och av Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab sedan 2017. Stort internationellt genomslag fick bl.a. boken In defense of things (2010), som utforskar och framhåller den materiella kulturens egenvärde och centrala roll inom arkeologin, samt den följande Archaeology: The Discipline of Things (Olsen et al 2012).
Olsen är också känd för några böcker som kommit att användas som läroböcker vid flera svenska lärosäten och han har på så vis kommit att avgörande bidra till hur den nordiska arkeologiska utbildningen, forskningen och debatten har formats de senaste 35 åren. De mest kända i det sammanhanget är den vetenskapsteoretiska läroboken Fra ting til tekst. Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning (1987, sedan 2003 även i svensk översättning), och Samenes historia fram till 1750 (Olsen & Hansen 2004, sedan 2006 även i svensk översättning, ny utgåva 2022) som båda blivit standardverk på sina områden. Olsen har lett en rad större forskningsprojekt varav de senaste är After Discourse: Things, Archaeology, and Heritage in the 21 st Century (Centre for Advanced Study, Det Norske Videnskaps- Akademi, 2016–2017) samt Unruly Heritage: An Archaeology of the Anthropocene (Norges forskningsråd toppforsk-program, 2017–2021). Parallellt med detta ingår han i flera större projekt såsom The Arctic Silk Road: Imagining Global Infrastructures and Community Boundaries in Sápmi and the Russian North, publicerar kontinuerligt nya arbeten och deltar återkommande i publika och mediala sammanhang.
Sammanfattningsvis har professor Bjørnar Julius Olsen gjort synnerligen framstående insatser inom det arkeologiska verksamhetsområdet och är sedan länge ett välkänt namn för generationer av studenter och forskare inom arkeologi. Hans tidiga teoretiska arbeten banade väg för ett internationellt renommé som få andra skandinaviska arkeologers, men han har parallellt med detta fortsatt att vara djupt engagerad i nordisk arkeologi, särskilt inom områdena stenålder, samisk arkeologi, kulturarvsfrågor, publik dialog samt arkeologisk teori och metod. Genom sin gärning har han kommit att bli en av den nordiska arkeologins mest tongivande företrädare och med sin inriktning är han en synnerligen lämplig mottagare av Oscar Montelius minnesmedalj.
Hildebrandpriset
OM PRISET
Hildebrandspriset kom till 1934. Då donerades 15.000 kr till Fornminnesföreningen till minne av riksantikvarierna Bror Emil Hildebrands (1806-1844) och sonen Hans Hildebrands banbrytande, vetenskapliga insatser främst inom nordisk arkeologi och medeltidsforskning.
Priset delas ut till en eller flera pristagare för ”förtjänstfullt arbete inom ämnena nordisk arkeologi och medeltidsforskning, inklusive numismatik”. År 2023 var prissumman 35.000 kr. Fornminnesföreningens styrelse beslutar vem som skall få priset
2024 ÅRS HILDEBRANDPRIS TILL DOCENT WOLFHECHEL JENSEN
Ola Wolfhechel Jensen är en unik röst inom den svenska kulturarvsfältet idag. Sedan många år är han mycket aktiv som arkeologihistoriker och forskare, med djupa kunskaper inom arkeologi, den bredare kulturmiljövården och arkivforskning. Genom sitt arbete för han kunskap och tidigare forskning om arkeologins och kulturmiljövårdens framväxt vidare in i en ny generation, och berättar kunnigt och engagerande om hur vi kom att arbeta med och förstå kulturarvet så som vi gör idag.
Sedan disputationen vid Göteborgs universitet 2002 med avhandlingen Forntid i historien där han behandlar synen från medeltiden och framåt på forntidens lämningar, har Ola W. Jensen i ett antal kunniga och viktiga vetenskapliga publikationer behandlat framväxten av kulturmiljövården i Sverige och Skandinavien samt dess relation till allmänhet och vidare omvärld. Titlarna inbegriper bl.a. Fornlämningsbegreppets historia (2006), Mellan dilettantism och professionalism (2011), Makten över forntiden (2012), Histories of archaeological practices (2012), På spaning efter det förflutna (2018) och Kulturmiljövårdens regionala organisation (2021). Listan kan göras mycket längre. Till hjälp i arbetet har Jensen ständigt haft sina stora kunskaper i arkivforskning och vetenskapsteori. En bärande del i hans analys är hur dagens kulturarvsfält utvecklats genom en dialog, och bitvis kamp om tolkningsföreträde, mellan olika intressenter. Från lärda forskare under medeltid och stormaktstid till den professionella institutionalisering av kulturarvet som tog fart under 1800-talet, där Svenska Fornminnesföreningens uppkomst var en av effekterna. Vi möts också av analyser av kulturarvskonstruktioner, expertis och demokrati, liksom av arkeologisk praktik i fält, kunskapsproduktion och organisation.
Ola W. Jensens forskning har också förmedlats brett till olika intressenter i andra former såsom rapporter, seminarier, vetenskapliga och öppna föreläsningar, utställningar och genom sitt nuvarande arbete på Riksantikvarieämbetets Antikvarisk-Topografiska Arkiv (ATA). När Svenska Fornminnesföreningen fyllde 150 år (2019/2020) var han en av huvudtalarna vid symposiet Proffs och amatörer; som arrangerades av föreningen, med föredraget ”Oss fornvänner emellan”. Mitt under den växande covid 19-pandemin skapades genom honom också en rik och pedagogisk digital utställning på ATAs hemsida om SFFs historia. Hösten 2024 påbörjas ett stort digitaliseringsprojekt med Jensen som projektledare vid Riksantikvarieämbetet (RAÄ), finansierat av Vitterhetsakademien, vilket i samarbete med Kungliga Biblioteket ska beforska och genom digitalisering tillgängliggöra sköra och svårhanterliga arkivhandlingar som speglar RAÄs och Vitterhetsakademiens äldsta historia.
Genom Ola W. Jensens verksamhet löper en konsekvent hållning av nyfikenhet på det förflutna, på vår förståelse av det, och på makten över denna förståelse. Bland nu aktiva arkeologihistoriker skiljer han ut sig genom att skriva praktikhistoria lika mycket som idéhistoria och genom mängden, bredden och kvaliteten av arbeten på området. I sin egen praktik borrar han ner i arkivens källmaterial och lyfter därifrån fram glömda material och nya perspektiv. Detta har gjort honom inte bara kunnig, utan även lärd. Verksamheten är bred och rymmer olika typer av publikationer, tillgängliggöranden och utåtriktad verksamhet. I allt detta motsvarar Ola W. Jensens gärning det som lyfts fram i stadgarna för Hildebrandsfonden: ”för förtjänstfulla publikationer eller andra vetenskapliga insatser [inom] nordisk arkeologi […] inklusive urkundsutgivning”, och gör honom till en mycket värdig mottagare av Hildebrandspriset 2024.
Mandelgrenpriset
OM PRISET
Priset till minne av Nils Månsson Mandelgren tillkom efter en donation av docent Lennart Karlsson. Det består av 150 000 kr samt en bronsmedalj formgiven av Annie Winblad Jakubowski.
Mandelgrenpriset ska minna om konstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgrens (1813–1899) banbrytande dokumentation av historiska och arkeologiska bilder, föremål och miljöer, häpnadsväckande i kvalité och omfattning. Nils Månsson Mandelgren hade ett brinnande intresse för kulturhistoria men även för sin samtid och reste över hela Sverige för att dokumentera konst, miljöer, människor, och arkeologiska artefakter. Priset till hans minne tillkom på initiativ av docenten i konstvetenskap Lennart Karlsson (1933-2014) som under tjugo år arbetade på Statens historiska museum som specialist med särskilt intresse för medeltida konst. Priset delas ut årligen sedan 2016. Svenska Fornminnesföreningens styrelse beslutar vem som skall få priset.
Mandelgrenprisets medalj är formgiven av konstnären Annie Winblad Jakubowski och gjuten hos H. Bergmans Konstgjuteri i Enskede. Åtsidan pryds med texten MANDELGRENPRISET uppdelat på tre rader. Ovanför texten återfinns Svenska Fornminnesföreningens logotyp, och under texten finns pristagarens namn samt utdelningsåret ingraverat. Frånsidan pryds med en evighetssymbol, vars förlaga i form av ett exlibris tecknats av Lennart Karlsson – den frikostige donatorn till stiftelsen Mandelgrenpriset.
2025 ÅRS MANDELGRENPRIS TILL ÞÓRHALLUR ÞRÀINSSON
Årets pris till Nils Månsson Mandelgrens minne tilldelas Þórhallur Þráinsson, tecknare, illustratör och konstnär, för hans noggrant utformade rekonstruktionsbilder av exceptionell estetisk och konstnärlig kvalitet. Välkända i Sverige är bl.a. Þráinssons bilder av gravar från olika platser i Skandinavien såsom i Birka och Kaupang, historiska scener och figurer från mytologi och saga, alla präglade av både konstnärlig känsla och god egen arkeologisk förståelse. Bilderna har blivit konstnärligt stilbildande och har spelat en nyckelroll i hur den allmänna bilden av särskilt skandinavisk vikingatid har formats de senaste 20 åren. I sina många samarbeten med svenska arkeologer, historiker och museer har Þórhallur Þráinsson bidragit till att göra det förflutna både visuellt och vetenskapligt mer tillgängliga och begripliga för både forskning och publik.
Priset, bestående av en medalj och 250 000 kronor, överlämnas vid Svenska Fornminnesföreningens årsmöte i april 2025.
Svenska Fornminnesföreningens förtjänsttecken
OM FÖRTJÄNSTTECKNET
Svenska Fornminnesföreningens förtjänsttecken delas ut till särskilt förtjänt person som erkänsla för insatser för föreningen. Förtjänsttecknet instiftades 2024 och har formen av en nål med föreningens logotyp i guldfärg. Föreningens styrelse beslutar om mottagare. Föreningsmedlem kan ställa förslag om utdelande med motivering till styrelsen. Utdelning kan ske löpande men görs vanligen vid års- eller julmöte.
MOTTAGARE AV FÖRTJÄNSTTECKNET
Under år 2024 tilldelades förtjänsttecknet till dåvarande ordförande Tina Rodhe och dåvarande skattmästare Karl Lysén för de stora insatser de gjort för föreningen.